|
 Solidaritetshuset
Solidaritetshuset
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fria e-resurser
På denna sida börjar Världsbiblioteket nu att bygga upp en samling av fria digitala resurser. Teman som vi prioriterar är jämställdhet, Hiv/Aids och svensk politik för global utveckling, men även andra ämnen som rör sociala, ekonomiska och politiska frågor i syd och globalt får plats.
Ämnet Upphovsrätt och modern informationsteknologi samlar främst resurser med en kritisk syn på den nuvarande utformningen av upphovsrätten i det digitala informationssamhället.
Var så god att tanka ner!
Arbetsliv i syd och frizoner
1.
Globala Röster, nr. 3. Detta nummer av Globala Röster handlar om arbetsförhållandena inom textilindustrin i syd. Texter av bland annat Mats Wingborg. Globala röster ges ut i samarbete mellan bland annat
UBV/Latinamerika,
Svalorna Latinamerika,
Vänskapsförbundet för Sverige-Nicaragua och
Framtidsjorden.
Befrielseteologi:
1.
Leonardo Boff. I denna skrift från Framtidsjorden beskrivs befrielseteologen Leonardo Boffs syn på pedagogik och befrielseteologi. Presentation av
Framtidsjorden.
Bonderörelser i syd
1.
Peasants´ resistance in a global context. I denna tvåfaldiga fallstudie (Thailand och Indonesien) från 2004 av Lina Andnéer och Kristina Jelmin belyses de interna relationerna inom den globala bonderörelsen Vía Campesina och vad som sporrar bönder över hela världen att sluta sig samman i kamp. C-uppsats, Uppsala Universitet, Institutionen för Statsvetenskap.
2. De jordlösas rörelses roll för demokratin - är en annan värld möjlig?. B-uppsats från 2005 där Gustav Lundblad och Tord Wessman tar upp Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terras (MST) politiska kamp i Brasilien för jord och demokrati. Lunds universitet, Institutionen för Statsvetenskap.
3. De kämpar för rätten till jord. Saman Ali och Per Erixon från den fackliga centralorganisationen SAC besökte år 2000 Bangladesh och studerade bönderna i Bangladesh Krishok Federations kamp för ett värdigt liv. SAC:s U-landsinformation.
4. Tillbaka till Bangladesh. Per Erixon, Saman Ali och Christina Lindström från den fackliga centralorganisationen SAC följde 2002 upp sina tidigare besök i landet och berättar här om vad som hänt bondefederationerna Bangladesh Krishok Federation och Bangladesh Kisani Sabha (kvinnlig bondeorganisation) sedan sist de var där år 2000. SAC:s u-landsinformation.
5. Violation of peasants human rights 2005. Organisationen FIAN (FoodFirst Information & Action Network) tillsammans med det internationella nätverket Vía Campesina redovisar landstudier över övergrepp som begåtts mot bondebefolkningen i Brasilien, Argentina och på Filippinerna. Se FIANs hemsida.
6.
Violations of peasants human rights 2004. FIAN tillsammans med Vía Campesina redovisar landstudier och fall av övergrepp från Thailand, Filippinerna, Brasilien, Colombia, Indonesien och Sydafrika.
Afrikansk dans på Världsolidaritetsdagen hösten 2006.
Europa och världen:
1.
Ett annat Europa? I detta studiematerial från Attac av författarna Helena Tagesson och Ingemar Lindberg ställs frågor om Europas roll för den globala utvecklingen. Se Attacs
hemsida.
2. Cotonouavtalet och EU:s handelspolitik gentemot Afrika söder om Sahara. I denna skrift berättar Nätverket Södra Afrika om ett avtal med syfte att skapa en ny handelsordning mellan Europa och Afrika genom bilaterala och regionala partnerskapsavtal. Se även Nätverket Södra Afrikas hemsida.
Fackliga organisationer och kamp:
1.
Trade Unions in Democratisation. Fallstudie kring demokratiseringen av Zambias fackliga centralorganisation. C-uppsats vid Uppsala universitet, institutionen för utvecklingsstudier, av Jannica Hedblom. Hämtad från
Afrikagrupperna.
2. Facklig kamp i skuggan av muren. 2004 reste Klas Rönnbäck och Anna Sehlin till Palestina för att få kontakt med och studera områdets fackföreningar. Skriften ges ut av fackförbundet SAC:s U-landsinformation.
3. Kugghjulen krånglar. Klas Rönnbäck och Johanna Nilsson från den fackliga centralorganisationen SAC undersökte 2003 den fackliga kampen på svenska företag i Brasilien. Författarna ingår i SAC:s u-landsinformations grupp för bolagsbevakning.
Fattigdomsbekämpning:
1.
Powerty alleviation. Framtidsjorden presenterar här en antologi som pekar på betydelsen av den biologiska mångfalden för bekämpandet av fattigdomen. Från oktober 2003. Se framtidsjordens
hemsida.
Lyckad loppis på nämnda solidaritetsdag.
Globala rättviserörelsens kamp:
1.
Peoples Global Action. Henrik Ohlsson från den fackliga centralorganisationen SAC presenterar i denna skrift två globala nätverk - Peoples Global Action och World Social Forum. Skriften skrevs troligen 2005 och gavs ut av SAC:s U-landsinformation.
Hiv/Aids:
1.
Afrikagruppernas studiecirkel om jämställdhet mot Hiv/Aids. Se Afrikagruppernas
hemsida.
2. Aidssituationen i Zimbabwe av Therese Brännström (Mälardalens högskola, Institutionen för vård och folkhälsovetenskap; Hämtad från Afrikagrupperna).
3. Hiv/aids prevention. Uppsats från Göteborgs universitet om synen på Hiv/Aids i Mozambique av Anna Johansen. Hämtad från Afrikagrupperna.
4. Gender inequality and Hiv/Aids in Zambia. Ida Bah beskriver i denna D-uppsats (2005) från Södertörns Högskola (Institutionen för statsvetenskap, nationalekonomi och juridik) sambanden mellan ojämlikhet mellan könen och Hiv/Aids i Zambia.
5. Female empowerment and HIV. Jenny Josefsson tar i denna c-uppsats (2006) vid Södertörns Högskola upp vad ett stärkande av kvinnans ställning och icke-statliga organisationer (NGO:s) aktivitet kan göra för bekämpandet av Hiv/Aids.
6. Female inequality and the spreading of HIV/AIDS. Sara Söderström genomför i denna c-uppsats från Södertörns Högskola (2006) en genusbaserad undersökning av hur kvinnans underordning påverkar spridandet av Hiv/Aids.
7. HIV/AIDS och ekonomisk tillväxt. Sara Andersson använder sig av neoklassisk ekonomisk teori för att i denna C-uppsats från 2006 belysa hur Hiv/Aids påverkar "fysiskt", "humant" och "socialt" kapital negativt. Uppsala Universitet, Nationalekonomiska institutionen.
8. Partnerskap och paternalism. I denna D-uppsats från 2005 granskas Sidas och Afrikagruppernas utvecklingssamarbete i Sydafrika med fokus på hiv och aids ur ett postkolonialt perspektiv. Linköpings universitet, Department of thematic studies.
9. Abstinence at the expense of condoms?. I denna C-uppsats (2006) granskar Karin Fransson och Karin Wallin icke-statliga organisationers (NGO:s) möjligheter i kampen mot Hiv/Aids i Uganda. Lunds universitet, Department of political science.
10. Hiv/Aids som ett kvinnoproblem. I denna C-uppsats (2001) intervjuar Anna Lichtenstein och Pernilla Persson sex sydafrikanska, hiv-positiva kvinnor om hur samhället ser på dem. Lunds universitet, Socialhögskolan.
11. Enabling civil society to empower women against Hiv/Aids. Lena Kjellberg genomför i denna C-uppsats (2005) en Minor Field Study (MFS-studie) i Malawi. De intervjuar representanter för organisationer i det civila samhället som kämpar mot Hiv/Aids. Lunds universitet, Department of political science.
12. Hiv and the subversion of womens disempowerment. Maricka Berggren ger i denna D-uppsats (2005) en feministisk antropologisk syn på Hiv-epidemin i Tanzania. Lunds universitet, Department of Social Anthropology.
13. Preventiva åtgärder mot spridandet av Hiv/Aids i Uganda. Elin Brodin frågar sig i denna C-uppsats (2006) om förebyggande åtgärder i kampen mot Hiv/Aids är kostnadseffektiva - frågan besvaras jakande. Lunds universitet, Nationalekonomiska institutionen.
14. Patent och hälsa. Christina Ljungcrantz tar i denna D-uppsats (2006) upp intressekonflikten mellan de stora medicinföretagens vinstintressen och syds rätt till Hiv/Aids-medicin. Immaterialrätten granskas i sammanhanget. Lunds universitet, Institutionen för Handelsrätt.
Hållbar utveckling
1.
Hållbar utveckling i Viktoriasjö-regionen. Denna fallstudie av Tora Strandberg kretsar kring bönders empowerment kopplat till participarory rural appraisal i Viskogen i Masaka/Rakai, Uganda. D-uppsats från Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning, 2004.
2. Miljöundervisning, ekologiskt jordbruk och hållbar turism. Pereyra är en svensk vänförening till det argentinska projektet Funcación Proyecto Pereyra. De ingår båda i organisationen Framtidsjorden och presenterar här sin verksamhet.
Underhållning på båten mellan Luma-biblioteket och Världsbiblioteket.
Internationella handelsavtal
1.
Handel med jordbruksvaror. I denna D-uppsats av Lisa Åberg så skärskådas WTO:s jordbruksavtal och EU:s jordbrukspolitiks påverkan på syds ekonomier. Luleå tekniska universitet, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, 2005.
2. Inflytandets vara eller icke vara för utvecklingsländer inom WTO. Åsa Halvordsson undersöker i denna C-uppsats från Karlstads Universitet (2006) handelsorganisationen WTO ur världssystemteorins perspektiv. Faculty of Social and Life Sciences.
3. Frihandelns för- och nackdelar för Minst Utvecklade Länder. D-uppsats från 2001 där Susan Niroozad jämför de två liberala inställningarna om det goda med ett direkt införande av frihandel eller med ett gradvist sådant. Linköpings Universitet, Department of Management and Economics.
4. Mexikos civila samhälle och NAFTA: RMALCs och Zapatisternas svar på frihandelsavtalet. I denna B-uppsats från 2005 av Sara Granér och Lisa Nauclér fokuseras på vad de ekonomiskt svaga grupper som drabbas av frihandeln tycker om globaliseringen. Lunds Universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
Palestina:
1. Nedladdningsbara nummer av tidskriften Palestina NU.
2001:01,
2001:02,
2002:01,
2002:02,
2002:03,
2003:01,
2003:03,
2003:04,
2004:01,
2004:02,
2004:03,
2004:04. Se även Palestinagruppernas
hemsida.
Krig/konflikter:
1.
Konfliktrapport från FUF. I Föreningen för utvecklingsfrågors rapport från 2005 kan man fördjupa sig i orsaker till och lösningar på konflikter i Västsahara, Sudan och Burma bland annat. Se FUF:s
hemsida.
2. Bistånd som utrikespolitiskt maktmedel. B-uppsats från 2005 där Katarina Monikander och Josefin Ydringer studerar hur USA har använt bistånd i Israel, Egyptien och Pakistan som påtryckningsmedel mellan åren 1950 - 2003. Lunds Universitet, Institutionen för Statsvetenskap.
Svensk politik för global utveckling:
1.
Utvecklingssamarbetet enligt PGU. I denna lilla pamflett från 2005 skissar Sida upp Politiken för Global Utveckling (PGU). Se Sidas
hemsida.
2. Perspektiv på fattigdom. I denna skrift från 2004 lägger Sida fast sin syn på hur utvecklingssamarbetet med syd bör går till för att skapa hjälp till självhjälp. Se Sidas hemsida.
3. Sida looks forward. I denna skrift på 44 sidor redogörs för Sidas framtidsprogram från 1997. Se sidas hemsida.
4. Bok för bok förändras Guatemala. I denna D-uppsats från 2002 studeras förutsättningarna och effekterna av ett biblioteksbiståndsprojekt i Guatemala av Maria Andersson och Carolina Hedin. Lunds universitet, Biblioteks- och informationsvetenskap.
5. Handelsrelaterat tekniskt bistånd - ett effektivt medel för fattigdomsbekämpning?. C-uppsats från 2005 av Sofia Bågstam och Anna Cagnan om förutsättningarna för bistånd till exportsektorn. Lunds Universitet, Department of Economics.
6. Svensk biståndspolitik i Sri Lanka. I denna C-uppsats från 2005 granskar Maria Holmlund hur svenskt bistånd påverkar tillväxt och fattigdomsbekämpning i Sri Lanka. Lunds Universitet, Department of Economics.
7. Från mål till resultat. D-uppsats från 2003 som tittar närmare på målinriktad styrning i biståndsverksamhet. Författare är Helene Hoel Petersson, Nina Ström och Anna-Karin Sörhammar. Lunds Universitet, Företagsekonomiska institutionen.
8. En empirisk studie av biståndets effekt på U-länders ekonomiska utveckling 1975 - 1999. Tove Olsson och Jonas Skog ger i denna C-uppsats analys av lyckat och mindre lyckat bistånd under 25 års tid. Lunds Universitet, Institutionen för Nationalekonomi.
9. Styrning i multiprojektorganisationer. D-uppsats av Katrin Bilsteen och Therése Svensson från 2004 som fokuserar på biståndsmyndigheten Sida. Linköpings Universitet, Department of management and economics.
10. De fyra följande resurserna handlar alla om internationellt utvecklingsarbete och har tagits fram av Center för Afrikastudier vid Göteborgs universitet. Perspective 1: Svensk biståndspolitik i ett internationellt perspektiv av Bertil Odén och Lennart Wohlgemuth. Perspective 2: Changing aid modalities in Tanzania av Lennart Wohlgemuth. Perspective 3: Humanitarian Assistance redigerad av L. Wohlgemuth. Perspective 4: Swedish and EU Africa Policy redigerad av L. Wohlgemuth som är medlem i Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF). Se FUF:s hemsida.
11. Barometer 2008 : folkrörelser mäter trycket på sveriges politik för global utveckling (PGU). Betygsättning av den svenska regeringen och hur samstämmig politiken är inom det övergripande målet att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Organisationerna är Afrikagrupperna, ActionAid, Diakonia, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Forum Syd, Kristna Freds, Kvinna till kvinna, Plan Sverige, Svenska freds samt Svenska Missionsrådet.
12. Sveriges politik för global utveckling : regeringens skrivelse 2007/089Överlämnad till riksdagen 18 mars 2008.
Digitala resurser kan vara fängslande.
Upphovsrätt och modern informationsteknologi
1.
En studie av normerna kring fildelning och piratkopiering. I denna C-uppsats från 2005 undersöker och beskriver Anna-Katarina Engström normerna bakom fildelning. Hon förlägger normernas uppkomst till ett motstånd mot dyr mjukvara och en inställning om att kultur ska vara gratis. Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
2. Normativa förändringar i informationssamhället: Internet och fildelning. i denna D-uppsats från 2005 försöker Stefan Larsson hur kommunikationen och hanterandet av informationen i samhället har ändrats genom den nya tekniken, det vill säga hur förutsättningarna för upphovsrätten har förändrats. Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
3. Politisk Egoism? - En studie av förbudet mot fildelning av upphovsrättsskyddat material. I denna D-uppsats från 2006 analyserar Johan Lindbäck riksdagspartiernas motioner och beslut angående den nya upphovsrättslagen som antogs i juli 2005. Luleå tekniska universitet, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap.
4. Issues management i praktiken: Två skivbolags bemötande av fildelning. I denna C-uppsats från 2005 hävdar Petra Lenander och Martin Nilsson att fildelningen är här för att stanna och att det bästa skivbolagen kan göra är att följa med utvecklingen och hitta lösningar som passar alla parter. Lunds universitet, Media- and Communication studies.
5. The swedish implementation of the infosoc directive. I denna D-uppsats av Kristin Friberg granskas det stora EU-direktivet kring upphovsrätten i det digitala informationssamhället som ligger till grund för nya skärpta svenska lagstiftningen från 2005. Jönköpings högskola.
6. Fildelning bortom rätt och fel. C-uppsats från 2004 av Star Bazancir och Tim Carnö som fokuserar på fildelandet ur filbytarens perspektiv. Södertörns Högskola, Instititutionen för kommunikation, teknik och design.
7. Freedom of expression® overzealous copyright bozos and other enemies of creativity. Bok på dryga 380 sidor av Kembrew McLeod. Är publicerad under licensavtalet Creative Commons 2.0 vilket innebär att den bara får spridas vidare under samma villkor. New York, Doubleday, 2005.
8. Free culture: how big media uses technology and the law to lock down culture and control creativity. I denna bok på 345 sidor av Creative Commons skapare Lawrence Lessig beskrivs farorna för demokratin och samhället med en allt för stark upphovsrätt. Boken är elektroniskt publicerad under licensavtalet Creative Commons 1.0 och får bara användas i enlighet med detta.
9. Upphovsrätten - Incitament eller slutstation? I denna D-uppsats från 2006 genomför Johannes Långsjö en ideologikritisk analys av The association of American Publishers and Authors Guilds syn på upphovsrätten. Bibliotekshögskolan i Borås. Uppsatsen är spridd under licensavtalet Creative Commons 2.5.
10. Unbounded freedom. I denna korta bok guidar engelskan Rosemary Bechler kulturorganisationer i tänket kring Creative Commons. Dokumentet sprids och får bara spridas vidare under de villkor som licensavtalet Creative Commons 2.5 slår fast.
Utbildning:
1.
Globala Röster, nr. 2. Detta nummer av Globala röster har titeln Folkbildning som bistånd - nödvändigt eller omöjligt?. Globala röster ges ut av bland annat
Framtidsjorden,
Svalorna Latinamerika,
UBV/Latinamerika och
Vänskapsförbundet för Sverige-Nicaragua.
